Få Koll på Avtalsrätten: En Guide för Företagare

I den komplexa världen av företagande är förmågan att förhandla och ingå avtal en av de viktigaste färdigheterna för varje entreprenör och företagsledare. Trots att avtal ofta enbart betraktas som juridiska dokument är deras verkliga betydelse mycket större än så. De utgör nämligen inte bara formaliteter, utan utgör grundstommen för nästan alla affärsrelationer och kan vara nyckeln till framgångsrika partnerskap och transaktioner. Att förstå de grundläggande principerna inom avtalsrätt är därför avgörande för att skapa och upprätthålla en väl fungerande affärsverksamhet. I detta blogginlägg guidar BeeLegal dig genom de viktigaste aspekterna av avtalsrätt för att hjälpa dig navigera i affärsvärlden med framgång.
Klara Angberg

Vad är ett avtal?

Ett avtal är i juridisk mening en överenskommelse mellan två eller fler parter som är juridiskt bindande. Avtal kännetecknas ofta av en viljeförklaring att grunda, förändra eller upphäva ett rättsförhållande. I Sverige råder dock avtalsfrihet, och man kan därför kan avtala om, inom lagens gränser, i princip vad som helst. 

Muntligt eller skriftligt avtal?

Avtals giltighet regleras som utgångspunkt av avtalslagen, men vilken lag som ska tillämpas på ett avtals materiella innehåll varierar beroende på det aktuella rättsområdet. I svensk rätt råder som utgångspunkt även formfrihet, vilket innebär att det, om inte annat framgår ur lag, inte finns några strikta regler för hur ett avtal måste utformas eller formuleras. Ett avtal kan således vara lika bindande oavsett om det ingås muntligen eller skriftligen.

Trots att muntliga och skriftliga avtal har samma juridiska giltighet har de båda sina för- och nackdelar. Muntliga avtal är smidiga och enkla, särskilt när det gäller vardagliga affärsarrangemang. En nackdel med muntliga överenskommelser är å andra sidan att de är mycket svåra att bevisa vid en eventuell tvist. Att dokumentera det du och din avtalspart kommit överens om vid ett såväl ett fysiskt möte som ett telefonmöte kan alltså vara hjälpsamt för att undvika missförstånd och tvister i framtiden. Det behöver inte vara svårt, utan att summera era diskussioner genom ett simpelt e-postmeddelande som motparten sedan får bekräfta kan vara skillnaden mellan en smidig affärstransaktion och en potentiell rättslig tvist.

Hur uppstår bundenhet?

Avtal kan ingås enligt något som inom juridiken kallas anbud- och acceptmodellen, där ett anbud är ett erbjudande och accept är svaret som mottagaren ger. För att ett anbud ska leda till ett bindande avtal krävs en ren accept, med andra ord ett klart ja till erbjudandet. Om motparten exempelvis svarar ja, men föreslår ett sänkt pris eller ändrade villkor, är hans svar alltså inte en accept utan ett nytt anbud. Det är då upp till dig att antingen acceptera eller avböja motpartens nya erbjudande.

I motsats till vad många tror kan bundenhet dock uppstå på fler sätt än ett klart anbud- och acceptförfarande. Bundenhet kan till exempel uppstå genom s.k. konkludent handlande - det räcker alltså att du agerar på ett visst sätt för att ingå avtal. Ett vardagligt exempel på detta är att du lägger upp en vara på bandet i en matbutik och sedan betalar, eller att du beställer mat som du sedan äter upp på restaurang. 

Man kan i princip säga att bundenheten grundas på tre moment:

  • Den rättshandlandes faktiska vilja
  • Viljeförklaringen -  dvs. den handling som kommunicerar den rättshandlandes vilja
  • Motpartens uppfattning av viljeförklaringen

Som nämnts ovan är det alltså inte formen på viljeförklaringen som avgör om bundenhet uppstått, utan viktigast är att parterna faktiskt avser att bli bundna och visar detta på ett tydligt sätt.

Hur länge är man bunden av ett anbud?

En central rättsprincip inom avtalsrätten är den s.k. löftesprincipen. Principen innebär att så snart anbudet når mottagaren, är det i princip oåterkalleligt för anbudsgivaren. Anbudsgivaren är bunden av sitt anbud under acceptfristen, alltså den tid mottagaren har på sig att svara på anbudet. Acceptfristen bestäms, såvida den inte uttryckligen angetts i anbudet, utifrån vad som är skäligt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Här kan beaktas vad anbudsgivaren rimligen kunnat förvänta sig vid tidpunkten för anbudets lämnande - en näringsidkare kan till exempel förväntas svara snabbare än en privatperson. 

För muntliga avtal ges, såvida man inte kommit överens om annat, vanligtvis ingen acceptfrist. 

När kan man häva ett avtal?

Utgångspunkten i avtalsrätten är att avtal ska hållas - pacta sunt servanda. Båda parter ska alltså vara bundna av det man kommit överens om. Som nämnts ovan gäller dock avtalsfrihet och det är alltså tillåtet, och dessutom vanligt, att parter kommer överens om att avtalet ska hävas i vissa särskilda situationer - till exempel om den ena parten inte betalar. Om båda parter önskar träda ut ur avtalet är det även möjligt att avtala om att ett äldre avtal inte längre ska gilla.

I vissa särskilda situationer kan ett avtal ogiltigförklaras redan genom lag, och då behöver inte båda parter vara överens. Några exempel på sådana ogiltighetsgrunder som kan vara särskilt aktuella för företagare är förklaringsmisstag och ändrade förhållanden.

  • Förklaringsmisstag (32 § 1 st AvtL): Om det vid avtalets ingående har skett en felskrivning eller felsägning, vilket lett till att viljeförklaringen inte återspeglar den rättshandlandes vilja, så kan avtalet ogiltigförklaras - men endast under förutsättningen att motparten varit i ond tro om misstaget. Ond tro innebär att motparten ska ha vetat om eller anat att avgivaren av viljeförklaringen egentligen menat något annat än det den sa eller skrev. Motparten behöver alltså inte veta exakt vad som var avsikten, bara att den var än annan än som kommit till uttryck i avtalet.
  • Ändrade förhållanden (36 § AvtL): Enskilda avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Det bör noteras att huvudregeln om att avtal ska hållas gäller och att denna paragraf endast ska tillämpas i undantagsfall.

Sammanfattningsvis kan sägas att avtalsrätten kan uppfattas snårig, men att en grundläggande kunskap kan vara till stor hjälp för den företagare som vill utveckla sin affärsverksamhet. Ibland uppstår dock ett behov av juridisk rådgivning, och då kan du lita på BeeLegal för att få den expertis och det stöd du behöver.

BeeLegal erbjuder juridiska tjänster inom avtalsrätt och andra juridiska områden till förmånliga priser, med syftet att hjälpa företagare att hantera sina juridiska utmaningar på bästa sätt. Tveka inte att höra av dig till oss om du behöver hjälp.

Senaste blogginlägg

Förfrågan

Hur kan vi hjälpa er?

Berätta gärna mer om ert företag och vad ni behöver hjälp med.
Vi kontaktar er inom 36 timmar.
Tack, vi återkommer så fort vi kan!
Oj då, något gick fel. Prova att ladda om sidan.